Det här med kollektivtrafik...

Jag tyckte det här med Stockholms kollektivtrafik var kasst redan innan jag blev sjuk. Inte själva grejen att åka kollektivt, men fan så vissa människor beter sig på bussar och tåg! Jag minns att jag efter min operation bävade för att åka kollektivt. För att folk inte är hjälpsamma! Hade jag hoppat på en buss med kryckor och ortos, behövt hoppa på kryckorna typ längst bak i bussen, bara för att ingen jävel orkar erbjuda sin plats, dessutom när bussen kör iväg.... Jag var helt övertygad om att jag skulle ramla. Därför lät jag bli att åka kollektivt tills jag förstod att jag kunde klara en bussresa utan att behöva sitta ner. Och mycket riktigt. Varje gång jag går på en buss nu för tiden (när den är fullpackad med folk) är det ingen jävel som erbjuder sin plats till mig. Trots att jag har en ortos på benet. En gång har en man sagt "men oj, du har ju en grej på benet, vill du sitta?". Väldigt snällt av honom, men jag tackade nej.

Egentligen tänker jag inte så mycket på mig själv. Jag VET att jag kan stå upp och åka buss. Jag tänker på andra människor som inte kan stå upp och åka buss. Ska man behöva fråga om någon kan erbjuda sin plats till en? Det borde väl komma automatiskt?

Till något helt annat... Jag vet inte om ni såg debatt igår på ettan. Ingvar Oldsberg var där och kritiserade sjukvården för att dom inte upptäcker cancer i tid (han hade sökt sjukvård tre gånger innan han själv tog kontakt med ett annat sjukhus och fick sin cancerdiagnos). Jag kan förstå honom. Men cancer är också en lurig sjukdom som inte alltid har så klockrena symptom. Jag tycker det är synd om man ska beskylla hela vården för att dom inte upptäcker cancer i tid. Man vill ju inte heller att det ska gå långt tid innan man upptäcker sjukdomen. Ju fortare man hittar den desto större chans har man ju att överleva. Men man kan ju heller inte behandla alla fall som cancer innan man vet säkert.. Det är en svår balansgång det där... Tänk vad praktiskt det hade varit om man kunde ta ett blodprov för att se om någon har cancer... Tänk vad fint om man kunde utrota cancer helt..

Det kör vi på!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0