Sarkom

Jag är trött. Det har varit mycket saker det senaste dagarna. Så när jag väl fått en stund att slappna av har jag somnat. Jag är inte van vid sånt här..

I torsdags, skulle jag bara ta det lugnt. Inget speciellt planerat och det var kanske tur. En kompis ringde mig och hennes son blev tvungen att åka in till Astrid Lindgren, dom var oroliga för hans andning. Det blev mycket bilkörande och väl framme på Astrid var dom inte speciellt oroliga för hans andning men kunde konstatera att han hade öroninflammation. När vi är påväg ut i garaget med lillkillen ringer min faster. Min farmor hade tydligen ramlat och brutit, vad dom trodde, höften. Så det blev bara till att lämna av Johanna och barnen hemma hos dom, och sen till SÖS och sitta på akuten med farmor. Hon var helt borta. Det var läskigt att se henne.. Lång dag på två sjukhus blev det. När jag väl kom hem var jag jättetrött.

Gårdagen spenderades med att göra ett enormt träningspass hos sjukgymnasten. Fick nya övningar av henne när jag träffade henne i onsdags. Så igår körde jag hela träningspasset. Kroppen blev helt slut (men benet kändes otroligt stabilt) så var det bara hem, få i mig något, duscha och ut med vovvarna så var det dags för arbetsträning. När jag väl var i Syndbyberg höll jag på att somna. Jag kämpade med att fokusera i två och en halv timme. Sen gav jag upp. Jag var skittrött. Jag somnade nästan i bilkön påväg hem. Väl hemma låg jag i sängen och vilade/sov i två timmar. Sen ringde Faster och berättade att farmors operation gått bra och att hon nu var tillbaka på avdelningen. Så då var det bara att sätta sig i bilen och åka till SÖS för att hälsa på henne. Hon var lika borta igår som i torsdags, men mer harmonisk. Så det kändes bra ändå.

Idag har jag inte planerat att göra ett skit och så ska det förbli.

Igår fick jag ett brev från Karolinska. Jag ska tydligen röntga något igen, jag antar att det är lungorna. Fast röntgen var inte för än i maj. Troligtvis är det bara en uppföljning av operationen.

Det känns bättre nu med allt kring beskedet och så. Jag tror jag behövde bli lite distraherad för att komma ur de konstiga tankarna...