Söndag..
Jag tror i alla fall att det är söndag. När det är semester har man svårt att hålla koll på dagarna..
Igår var jag i stort sett apatisk. Jag hade lite lust till något.. Jag tror det hela berodde på allt som händer i Norge och den sorg som man delar med det norska folket. Tankarna har funnits att det kunde varit i Sverige, det kunde lika gärna varit ett UNF-läger (Ungdomens nykterhetsförbund).. Jag har varit med på många UNF-läger i min ungdom... Därför känns det så påtagligt.
Appropå mitt senaste blogginlägg om min medicin. Apoteket ringde inte i fredags och sa att min medicin hade kommit. Så jag får helt enkelt ringa till apoteket på måndag och kolla hur läget ligger. När jag kan tänkas få min medicin. Om det är långt fram i tiden får jag också ringa till Radiumhemmet och fråga vad jag ska göra.. Det känns lite konstigt.. och lite läskigt.. Det kan ju vara medicinen som gör att jag lever idag..
Jag har lite ont i mitt ben (det opererade). Det har strulat lite med en nerv som jag tror ligger i kläm i höften. Det har gjort ont till och från. Framförallt när jag från sittande läge ställer mig och börjar gå.. Det har blivit bättre, men det gör ont till och från. Igår tappade jag knät helt och föll ihop (det gör fruktansvärt ont kan jag meddela) och samma sak lyckades jag göra idag när vi var ute på morgonpromenad. Så jag har lite ont i benet.. Jag vet faktiskt inte exakt varför jag får ont, om det är för att protesen trycker på muskler och annat, eller om det är muskler/senor som sträcks när jag ramlar. Ont gör det i alla fall..
Jag var och hämtade en ny ortos i torsdags. En väldigt smidig sak. Jag är faktiskt hyfsat nöjd med den. Jag vill egentligen inte gå med ortos någonsin, men jag har insett att om jag vill kunna gå riktiga promenader, där jag inte bara luffsar fram utan går aktivt, då måste jag gå med ortos. Den här ortosen är som sagt mycket mindre (den sträcker sig bara över knät i stort sett) och den har gummiband som hjälper benet att sträcka ut. Inte för att jag har några större problem att sträcka ut, det är ju därför jag kan gå så bra som jag gör, utan för att utsträckningsprocessen ska gå snabbare, dvs jag hoppas på att kunna gå fortare.. Det vet jag inte om jag kommer kunna, men jag hoppas ändå. Det krävs bara att jag fixar in en stopp i ortosen. En stopp som gör att jag inte kan böja ortosen mer än i kanske 90-graders vinkel. Just därför att jag, som jag gjorde idag, inte ska ramla och trycka ihop benet, utan att det tar stopp.
För att förklara.. När jag går, sätter jag ner benet helt rakt. Ingen böjning i knät. Ibland sätter jag inte ner benet helt rakt och då slår protesen antingen bakåt eller framåt. Bakåt händer inget speciellt, mer än att det är obehagligt, men protesen tar stopp. Slår den framåt, har jag inte kvar någon muskelstyrka i knät som gör att jag kan hålla mig uppe, detta pga att dom tagit bort de två musklerna i låret som kontrollerar knät mest. De två musklerna som sitter på in- och utsidan av knät. Det blir som om jag sätter mig på huk på mitt opererade ben. Och det är egentligen inget som är problem i det, mer än att protesen inte klarar av att sitta på huk. Den kan inte vika sig mer än ca 120-130 grader. Och av någon anledning gör det då ont i mitt ben. Så att jag har ortosen gör också att jag känner mig säkrare att om jag nu skulle "tappa knät" så gör jag mig inte illa i benet..
Ganska tråkigt väder idag också.. Vad ska man hitta på då?
Igår var jag i stort sett apatisk. Jag hade lite lust till något.. Jag tror det hela berodde på allt som händer i Norge och den sorg som man delar med det norska folket. Tankarna har funnits att det kunde varit i Sverige, det kunde lika gärna varit ett UNF-läger (Ungdomens nykterhetsförbund).. Jag har varit med på många UNF-läger i min ungdom... Därför känns det så påtagligt.
Appropå mitt senaste blogginlägg om min medicin. Apoteket ringde inte i fredags och sa att min medicin hade kommit. Så jag får helt enkelt ringa till apoteket på måndag och kolla hur läget ligger. När jag kan tänkas få min medicin. Om det är långt fram i tiden får jag också ringa till Radiumhemmet och fråga vad jag ska göra.. Det känns lite konstigt.. och lite läskigt.. Det kan ju vara medicinen som gör att jag lever idag..
Jag har lite ont i mitt ben (det opererade). Det har strulat lite med en nerv som jag tror ligger i kläm i höften. Det har gjort ont till och från. Framförallt när jag från sittande läge ställer mig och börjar gå.. Det har blivit bättre, men det gör ont till och från. Igår tappade jag knät helt och föll ihop (det gör fruktansvärt ont kan jag meddela) och samma sak lyckades jag göra idag när vi var ute på morgonpromenad. Så jag har lite ont i benet.. Jag vet faktiskt inte exakt varför jag får ont, om det är för att protesen trycker på muskler och annat, eller om det är muskler/senor som sträcks när jag ramlar. Ont gör det i alla fall..
Jag var och hämtade en ny ortos i torsdags. En väldigt smidig sak. Jag är faktiskt hyfsat nöjd med den. Jag vill egentligen inte gå med ortos någonsin, men jag har insett att om jag vill kunna gå riktiga promenader, där jag inte bara luffsar fram utan går aktivt, då måste jag gå med ortos. Den här ortosen är som sagt mycket mindre (den sträcker sig bara över knät i stort sett) och den har gummiband som hjälper benet att sträcka ut. Inte för att jag har några större problem att sträcka ut, det är ju därför jag kan gå så bra som jag gör, utan för att utsträckningsprocessen ska gå snabbare, dvs jag hoppas på att kunna gå fortare.. Det vet jag inte om jag kommer kunna, men jag hoppas ändå. Det krävs bara att jag fixar in en stopp i ortosen. En stopp som gör att jag inte kan böja ortosen mer än i kanske 90-graders vinkel. Just därför att jag, som jag gjorde idag, inte ska ramla och trycka ihop benet, utan att det tar stopp.
För att förklara.. När jag går, sätter jag ner benet helt rakt. Ingen böjning i knät. Ibland sätter jag inte ner benet helt rakt och då slår protesen antingen bakåt eller framåt. Bakåt händer inget speciellt, mer än att det är obehagligt, men protesen tar stopp. Slår den framåt, har jag inte kvar någon muskelstyrka i knät som gör att jag kan hålla mig uppe, detta pga att dom tagit bort de två musklerna i låret som kontrollerar knät mest. De två musklerna som sitter på in- och utsidan av knät. Det blir som om jag sätter mig på huk på mitt opererade ben. Och det är egentligen inget som är problem i det, mer än att protesen inte klarar av att sitta på huk. Den kan inte vika sig mer än ca 120-130 grader. Och av någon anledning gör det då ont i mitt ben. Så att jag har ortosen gör också att jag känner mig säkrare att om jag nu skulle "tappa knät" så gör jag mig inte illa i benet..
Ganska tråkigt väder idag också.. Vad ska man hitta på då?
Kommentarer
Trackback
