Som en sten...
Idag var det dags att simma med sjukgymnasten. Eller jag fick göra övningar i vattnet. Skönt var det att få komma i bassängen, 33 grader varmt! Där låg jag och plaskade (egentligen inte så mycket plaskande men ändå). Jag fick testa att lyfta benet i olika vinklar och använda vattnet som motstånd. Det var rätt kul och rätt svårt. Ialla fall med det opererade benet. Speciellt svårt är det att sträcka ut och att sen hålla balansen i vattnet. Fick även testa på att gå. Det är också väldigt svårt. Men det gick och med lite träning kommer jag kunna göra det bättre.
Sen var det dags att testa att simma. Bassängen är egentligen inte gjord för att simma i utan för att göra övningar i, men jag testade att simma några tag och det gick! Jag sjönk inte till botten som en sten vilket jag oroade mig lite för att göra. När vi var i Jordanien i januari kunde jag inte simma. Det gick inte att göra rörelsen med det benet. Så tänk vad lite styrketräning kan göra. Det kändes väldigt bra och då kan jag också använda simmning som ett sätt att träna kondition på. Jag blev väldigt glad och min sjukgymnast berömde mig mycket. Jag var väldigt stolt!
Vi kom fram till att det kan vara bra avlastning för mig att träna i vatten en gång i veckan. Så jag ska testa på det. Om jag inte tränar där, hos henne, så kan jag också träna i Nacka simhall. Dock är vattnet kallare där. Så jag får kanske simma några längder först innan jag gör mina övningar. Men sånt löser sig!
Jag är väldigt trött nu för tiden. Inget går upp mot cellgiftstrött, men jag är trött. Sover mellan 1 och 3 timmar varje eftermiddag och kan lätt somna vid 10-11 på kvällen och sova en hel natt. Jag vet inte varför jag är trött. En kompis kommenterade att jag kan vara allergisk och så kanske är fallet. Jag vet inte. Jag hoppas bara att det inte är något allvarligt. Egentligen har jag inget emot att vara trött. Jag kan älska att ta en tupplur (kanske inte på tre timmar, men en stund). Dock är det ju tråkigt om det påverkar annat i livet. Som jobb och så, vilket det inte gör för mig än. Men jag tänker mig om jag snart börjar jobba, kommer jag behöva lägga mig och sova då? Jag hoppas att jag kan tygla tröttheten eller att den försvinner helt så småningom.
Sen var det dags att testa att simma. Bassängen är egentligen inte gjord för att simma i utan för att göra övningar i, men jag testade att simma några tag och det gick! Jag sjönk inte till botten som en sten vilket jag oroade mig lite för att göra. När vi var i Jordanien i januari kunde jag inte simma. Det gick inte att göra rörelsen med det benet. Så tänk vad lite styrketräning kan göra. Det kändes väldigt bra och då kan jag också använda simmning som ett sätt att träna kondition på. Jag blev väldigt glad och min sjukgymnast berömde mig mycket. Jag var väldigt stolt!
Vi kom fram till att det kan vara bra avlastning för mig att träna i vatten en gång i veckan. Så jag ska testa på det. Om jag inte tränar där, hos henne, så kan jag också träna i Nacka simhall. Dock är vattnet kallare där. Så jag får kanske simma några längder först innan jag gör mina övningar. Men sånt löser sig!
Jag är väldigt trött nu för tiden. Inget går upp mot cellgiftstrött, men jag är trött. Sover mellan 1 och 3 timmar varje eftermiddag och kan lätt somna vid 10-11 på kvällen och sova en hel natt. Jag vet inte varför jag är trött. En kompis kommenterade att jag kan vara allergisk och så kanske är fallet. Jag vet inte. Jag hoppas bara att det inte är något allvarligt. Egentligen har jag inget emot att vara trött. Jag kan älska att ta en tupplur (kanske inte på tre timmar, men en stund). Dock är det ju tråkigt om det påverkar annat i livet. Som jobb och så, vilket det inte gör för mig än. Men jag tänker mig om jag snart börjar jobba, kommer jag behöva lägga mig och sova då? Jag hoppas att jag kan tygla tröttheten eller att den försvinner helt så småningom.
Kommentarer
Trackback
