Blodprovsuppdatering
Den här veckan har det varit fullt upp med olika saker så bloggen har fått stå tillbaka. Bland annat har vi torsdag och fredag haft metoddagar på jobbet. Väldigt intressant, det ska även fortsätta idag på förmiddagen. Det bästa är att jag har orkat! Det har känts urhäftigt! Jag har orkat hänga med, jag har lyssnat och framför allt; jag har inte blivit extremt trött. Jag har faktiskt känt mig normal i sammanhanget, vilket har känts toppen.
I torsdags var det det obligatoriska blodprovet igen för att se om de vita blodkropparna var på bra värde igen. Jag var nästan säker på att jag skulle börja med thalidomid igen. Men nä då. Värdet hade till och med sjunkit till 2,2 från 2,6. Och det ligger normalt på 3,0 och över.. Min läkare hade gått för dagen, så förhoppningsvis får jag svar på måndag om vad man gör.
Eventuellt är det så att min kropp börjat reagera på mitt interferon. För de vita blodkropparna hade varit låga sen i Maj, och då åt jag varken thalidomid eller celebra. Det jag ändå tycker känns skönast är att jag inte känner av något. Inget alls. Jag har hittills inte blivit speciellt sjuk, jag är inte speciellt trött, jag har inte ont, varken av tumören eller något annat. Det känns bara bra helt enkelt. Och att värdena inte ligger på någon bra nivå gör mig inte så mycket, min kropp fungerar inte som alla andras.... Det har jag konstaterat förut.
På måndag är det dessutom röntgen. Så om saker är fel inne i kroppen så syns det väl där. Och man ska inte ropa hej förtidigt, men det känns bra!
Efter dessa metoddagar så känner jag mig ändå lagom mosig.. Så ikväll blir det endast till att slappa!
Trevlig helg!
