Läkarbesöket

Okej, det blev inte riktigt som jag ville på läkarbesöket. Tumörerna har fortsatt att växa, och eventuellt har den gamla tumören i höften börjat växa igen. Det är oklart hur det såg ut med de nyaste tumörerna i ljumsken. Men framförallt hade tumörerna i lungorna växt. Det är troligtvis därför jag hostar som jag gör.
 
Så nu väntar intravenösa cellgifter igen. Exakt vilka, hur ofta och hur länge är oklart. Min onkolog ville prata med sina kollegor och en kollega hon har i Lund som hon diskuterat mig med tidigare innan hon gav besked om vilka cellgifter. Så jag vet inte mycket mer just nu, än att jag måste åka till sjukhuset i perioder för att bli behandlad. Om det blir samma kurer igen är oklart. Troligtvis blir de inte lika starka kurer som förra gången, med tanke på att mina njurar och lever inte hängde med då.
 
Just nu känns det inget speciellt. Jag vet att jag sagt tidigare att intravenösa cellgifter har varit min skräck, men just nu känns det faktiskt inget alls. Jag känner mig inte rädd eller mår dåligt över tanken på intravenösa cellgifter. Jag kanske fortfarande är chockad.
 
Och just nu är det inga besked alls som jag ser det. Jag vet som sagt inte när, hur eller hur ofta. Jag vet inte hur jag kommer må, jag vet inte om jag kommer tappa håret eller inte. Just nu känns det inte som om jag har något att ta ställning till alls faktiskt.
 
Något som ändå känns hoppfullt. När jag var på läkarbesöket i oktober 2010, efter min stora benoperation, fick jag beskedet att cellgifterna ändå inte hade tagit på tumören, och att det därför inte var värt att fortsätta med cellgifterna. Och det är något jag fortsatt att tro. Att cellgifterna inte tog på tumören. Idag visade det sig att min läkare inte hade förstått hur många omgångar av cellgifterna jag hade fått. Jag fick väldigt lite cellgifter innan operationen, så att tro att de skulle haft effekt på tumören så fort är nog mest utopiskt. Därför är nu intravenösa cellgifter ett alternativ igen.
 
Min läkare ska ringa mig på fredag för att ge besked om vilka cellgifter och hur det hela ska fungera. Vi får helt enkelt vänta till dess.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0