Obehagligt

I måndags upptäckte jag en ny konstig knöl. Den är inte stor, men den sitter på höften (inte i skelettet utan i mjukdelen) och är väldigt smärtsam. Jag hade inte reagerat om den inte hade gjort så ont. Jag kontaktade Elisabet och var uppe en snabbis på sarkommottagningen för att visa upp den. Hon tyckte också att det var konstigt och beställde en MR för att ta reda på vad det är.

Samtidigt frågade hon hur smärtlindringen fungerade. Jag svarade som det var att till och från har jag svårt att sova. Natten till tisdagen vaknade jag minst 5 gånger pga smärtan, trots att jag tagit 10 mg morfin. Smärtan har blivit värre sen jag började strålas i fredags (något som dom varnade mig för på strålbehandlingen). Så jag fick starkare morfin och mer långvarigt morfin.

Jag tog det på kvällen, blev toktrött och somnade. Vaknade för att gå på toa både en och två gånger. Och när jag ska gå tillbaka från toaletten till sängen så försvinner jag. Allt blir helt svart och jag minns bara att jag ropar efter Alvaro. Han kommer och försöker få mig på fötter igen (för jag har ramlat). Jag minns att jag tänker "Oj, hur ska det gå?" men jag försöker ställa mig upp. Sen försvinner jag igen och då har jag tydligen ramlat över Alvaro och in i min garderob. På något sätt tar jag mig själv därifrån till sängen, exakt hur vet jag inte. Alvaro säger att jag ställer mig upp och går. Sen ber jag honom om ett glas vatten. Och precis när jag ska dricka så faller jag bakåt och får allt vatten i ansiktet. Först då börjar jag vakna till liv och inse vad som hänt.

Jag vet inte exakt vad som hände. Gissningsvis fick jag blodtrycksfall. Obehagligt var det i alla fall. Och det kommer ta ett tag innan jag vågar lita på min kropp fullt ut igen.

Men efter det så har det inte hänt igen. Nu försöker jag resa mig långsamt om jag legat ner.

Sista strålningen idag. Hoppas att smärtan börjar avta sen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0