Sarkom

I onsdags var jag på konsert. Foo Fighters spelade i stan och pojkvännen och pojkvännens lillebror ville gå. Vi bestämde oss lite raskt för att ta ståbiljetter. Först var jag lite osäker, för jag VET hur jobbigt det är för benen att stå i vanliga fall, innan jag blev opererad och hade normalt antal muskler i mitt vänstra lår. Men jag tänkte att om jag bara ställer mig så att jag inte står mitt i folkmassan, utan lite på kanten eller så så löser det sig. Vi hittade faktiskt en jättebra plats, precis vid ljuddteknikernas lilla fyrkant mitt emot scenen, mitt i folkhavet. Där stog vi bra och jag kunde säkert och bra stå och luta mig mot staketet som stod runt. Jag blev inte knuffad och ramlade inte omkull. Dock stod vi upp i närmare 6 timmar, vilket efter konserten kändes i benen och ryggen. Men det var så otroligt härlig stämning och fantastisk musik, så det gjorde inget. Och till min förvåning hade smärtan i både ben och rygg försvunnit dagen efter.

I torsdags åkte jag och pojkvännen ut till mamma och pappa på landet för att fira midsommar. Väldigt trevligt hade vi. Mormor och morfar dök upp på midsommarafton och vi grillade grillspett. Mycket gott och väldigt trevligt. Dock blev jag gräsänka på midsommardagen då pojkvännen blev tvungen att åka tillbaka till storstan och jobba. Men mamma, pappa och hundarna var som tur var kvar med mig ute på landet. Vi hade storfrämmat igår av mamma och pappas vänner med tillhörande barnbarn på middag. Det var också väldigt trevligt.

Njut nu av sommaren, av livet och av varandra. Om det är något den här sjukdomen har fått mig att inse så är det att livet är det bästa som finns. Att få leva i frihet och bara njuta av natur, underbara plater och av nära och kära, det är det mest fantastiska man kan få uppleva. Ta det inte för givet, utan njut!