Sarkom

Det går lite upp och ner med min ork nu för tiden. Det känns som om jag har en hyfsad dag, när jag orkar göra annat än att bara ligga i sängen och sova/glo på tv. Sen har jag två eller tre dagar när jag bara ligger. Igår var jag så frustrerad och arg på min kropp att jag grät och grät. Jag sa till min sambo att jag inte orkar mer. Att jag har tröttnat på den här sjukdomen, att jag har tröttnat på att vara stark. För det är jobbigt må ni tro. Men efter att ha fått ut all ångest och all vrede så mår man bättre, så även igår.

 

Idag har jag en hyfsad dag. Jag har orkat duscha (vilket inte sker varje dag nu för tiden kan jag erkänna. Jag är glad om jag orkar duscha typ en gång i veckan.) och snart väntar vi min faster med man hit till landet. Det ska bli kul att träffas och jag hoppas att jag orkar vara med och vara trevlig. Dom stannar till onsdag.

 

Jag tror jag har ungefär alla biverkningar från nya medicinen. Förutom det där med fötterna och händerna. Som tur är har jag inte känt av några sår eller blåsor där, än. Det är i alla fall positivt. I övrigt har jag viss aptitlöshet, ont i kroppen, ont i leder och skelett, diarré, ont i munnen, smärta i magen, trötthet och tumörsmärta. Och i morse hade jag också feber. Jag ringde sjukhuset om febern men enligt min läkare är det inte farligt. Så det var ju tur. Vi får se om det fortsätter.

 

I lungorna känns det ändå rätt okej. Pulsen är fortfarande hög vissa dagar, som idag när den ligger på 108 i viloläge. Men här om dagen låg jag ändå på 87, vilket får ses som ett framsteg. Men att lungorna känns okej är ibland bara ett litet, litet positivt steg i rätt riktning när jag är så fruktansvärt trött att jag knappt ens kommer upp ur sängen. Det är så frustrerande att vara så trött. Kroppen orkar ingenting. Det är jobbigt bara att gå på toaletten eller att resa sig och gå de 20 stegen ut till vår veranda och äta en bit mat. Har jag en dålig dag blir det mycket flåsande (när jag går, som tur är flåsar jag inte när jag sitter) och jag sitter mest och hänger i stolen.

 

Men det är som min älskling säger. Jag får njuta av dagarna som jag har idag. När jag har lite mer ork, när jag orkar vara med och inte bara ligger i sängen. Förhoppningsvis kommer dessa dagar lite oftare. Jag tycker ändå att de har kommit lite oftare nu sen jag började med nya medicinen. Så jag hoppas och tror att den nya medicinen ska ge cancern en riktig jävla omgång.