Upp som en sol, ner som en pannkaka.
Jag sov så bra igår natt. Troligtvis var det därför jag mådde bättre igår. Jag var inte alls lika fysiskt trött och jag orkade spela både Yatzy och Alfapet med mamma, pappa och älsklingen. Jag trodde verkligen att det hade vänt. Men sen kunde jag inte sova. Trots att jag var trött. Jag uppmätte min puls till 120 när jag försökte sova. Och då är det svårt att få kroppen att slappna av. Jag försökte sova, och sov nog delar av natten. Men jag vaknade ofta, hade svårt att varva ner och drömde konstigt. Natten påverkade nog min dag idag. För idag har jag varit trött igen. Sov hela förmiddagen och har legat i soffan och glott på tv hela eftermiddagen. Jag hoppas att min läkare kan ge mig svar på varför jag mår så här och kanske har några lösningar. Läkarbesök i morgon. Och än är jag inte ett dugg nervös. Innan sista sjukdomsperioden tänkte jag mycket på det här läkarbesöket, men nu tänker jag inte så mycket alls på det. I alla fall inte på röntgensvaret. Jag tänker mer på att hon ska berätta för mig hur vi går vidare nu, oavsett hur resultatet är på röntgen. Fler sjukhusvistelser eller blir det cellgifter i tablettform igen? Vi får se i morgon helt enkelt. Och jag hoppas att min kropp låter mig sova ordentligt i natt!
Kommentarer
Trackback
